Rockplock

Rockplock

Spontana betraktelser

Ett forum för fria tankar kring rockens energier och bidrag till det existentiella kvaliteterna.

Trevligt möte med något yngre rockare

RockfilosoferandePosted by Sten Skiöld Monday, July 02 2018 20:35:16


Sistlidna lördag, 30:e juni 2018, var det dags igen att spela på den legendariska folkparken Skogsvallen. Första gången var förra året och efter vår leverans då var vi välkomna åter. Denna gång skulle vi växeldra med ett annat gäng på parkens andra scen. Scenen är stor och vi kunde rigga på var sin sida utan att trängsel uppstod. Klockan åtta var det dags. Blixterz tog första fyrtiofemminuterspasset. Riktigt duktiga var de. Svängig musik, någonstans mellan rockabilly och dansband. Sen var det vår tur. Ännu hade inte så mycket folk hittat fram till dansbanan. De som hade gjort det dansade desto mer ivrigt. Efter vårt pass var det åter dags för Blixterz. Sen var det åter vår tur. Efter det passet fick banden en timmes paus medan John Lindberg trio lirade på utomhusscenen. Sen var det dags igen. Två timmar kvar innan det var dags att sänka volymen. Nu körde vi halvtimmes pass. Vi var dock överens om att de skulle kliva in när det var cirkus femton kvar. Då var det dags för att lira tillsammans.

Avslutningen blev riktigt kul och det svängde rejält. Förutom Johnny be good så körde vi en längre boogie med rikligt med solon.

I pausen fick vi möjlighet att bekanta oss lite med grabbarna i Blixterz. Det visade sig vara en smula yngre än gemene Tectylare. Bandledaren, som var äldst, var närmare bestämt tjugotre år gammal. Vi kunde konstatera att medelåldern i Blixterz var ungefär fyrtio år lägre än Tectyls dito. Ofta blir ju Tectylarna beskyllda för att vara spolingar och rockstekare med fukt bakom öronen. Här låg vi dock i visst lä.

Till och med Tectyls äppelkindade nytillskott, Skuttunge-Tompe, framstår i relation till dessa juveniler som en aning distingerad och patinerad. Det vill inte säga lite. Att vår välbehållna trummis skulle kunna vara deras farfar var också en liten kittlande tanke.

Sympatiska ynglingar var de dessutom. Och, förstås musikaliska och drivna musikanter. Rötterna deras var i trakterna kring metropolen Hedesunda. Sveriges Detroit. De hade dessutom börjat lira ihop i god tid, redan när det var i femtonårsåldern. Nu var de redan ganska etablerade och hade lirat till och med på den berömda Malungsveckan.

Härligt och befriande var det också att höra, från den ganska högprofilerade sångaren och bandledaren, att Streaplers var hans stora idoler. Vi kan inte påminna oss ha hört något liknande från någon yngre förut.

Att det gick bra för killarna tydde väl deras turnébuss på. En ganska modern och fräsch Mercabuss, med övernattningsbingar byggda ovanför lastutrymmet. Sannolikt är vår turnébuss, Dodge Ram, tjugofem år äldre. Don efter personer således.

Det sköna i sammanhanget var att de i stort sett gillade samma musik som vi. Och att de älskade genuint att lira. När vi väl lirade tillsammans framstod det så klart att musiken inte har någon ålder. Svänger det så svänger det, oavsett om man är tjugo eller sjuttio år gammal.

När vi väl var klara med packningen av prylarna i våra bussar, vid halv tre på natten, önskade vi dem all lycka i deras framtida karriär. Det är ingen lätt bana de slagit in på. Men den är väl värd att försöka sig på.

I övrigt blev det en bra kväll på Skogsvallen. Vettigt med publik. Bra väder. Fantastiskt trevliga arrangörer, som var nöjda med det vi bidrog med.

Att få träffa grabbarna i Blixterz gav aftonen och natten en lite extra guldkant.





  • Comments(0)//blogg.tectylrock.se/#post91